Då var det dags igen, denna gång Iform-loppet. Samma distans som tidigare, 10km men endast tjejer. Jag lyckades få en lite bättre tid en senast, dock var denna bana lite mer behagligare med lite mindre backar. Jag känner mig nöjd med tiden, det är inte bättre än vad jag fått förut, utan precis samma..

Nästa lopp blir bellmansstaffeten den 25:e, där är det bara 5km och jag måste nu börja ladda för att springa mer kort och snabbt. Jag har ju hittat mitt bekvämlighetstempo, men nu får det vara slut med det. Frågan är bara vart man ska våga springa? Hörde senast igår att en kvinna blivit knivhuggen vid sandviksspåret av en 16-åring. Vart är samhället påväg egentligen? 


Förberedelser innan loppet, på med lappen.. 

Slutspörten.. jag ser lite smått chockad ut.. haha


Efter loppet, lite smått återhämtad!